Nu är vi inne i November månad och vad passar då bättre än att prata om ljus och lampor? Jag tror att min kärlek till lampor kan ha uppstått redan när jag och syrran började leka med dockskåpet. Jag önskade mig ständigt nya lampor dit, en helt ny värld öppnade ju sig därinne med lamporna tända, det var verkligen helt magiskt. I det verkliga livet är jag dock känslig när det gäller val av belysning och har extra svårt för takbelysning och frågar mig ständigt varför folk envisas med att ha spottar överallt, och detta gäller inte bara i folks hem men också på restauranter där man absolut borde ha små bordlampor eller levande ljus istället för extra trevnad. Spottar är dock ok i hall och i badrum och har egentligen bara som funktion att hjälpa oss se bättre när vi städar eller letar efter något. Jag blir väldigt rastlös av spottar och valet av restaurant kan faktiskt hänga just på belysningen. Jag föredrar helt enkelt en dämpad och naturlig belysning som främjar balans och avslappning för hela kroppen.
Men ljuset är en sak och själva lampdesignen en annan, även om det ju hänger ihop, men det är ju roligare att förkovra sig i form och materialläran än i själva ljusläran. Jag kommer sällan ihåg något av det tekniska utan brukar som vanligt jobba mer på känsla, men något som har fastnat är placeringen av lampor, att det helst ska se ut lite som en ljudvåg hemma, att lampor ska placeras ut på olika höjder och utifrån funktion såklart. Jag dras ofta till enkla, men skulpturella, organiska och lite speciella lampor och gärna med en touch av 60 och 70- talet. Favoriter här hemma är den omåttligt populära Gatto lampan i storlek stor från Flos, Verner Panthons sagolika Fun (som ÄR fun, men inte så fun att montera) och sköna Panthella. En annan diskussion som syrran och jag ofta har är vilka lampor som passar i olika rum och vilka man kan para ihop.
Nu behöver det absolut inte vara designlampor som trollbinder, men personligen tycker jag att det ger resten av inredningen lite tyngd och lampor är ju hemmets smycken och samtidigt stämningsmotorer och kräver därför lite respekt. Annars älskar jag verkligen rislampor i alla former, Hay gör snygga och prisvärda modeller, men jag har en gammal risgolvlampa från Ikea i en kokong liknande form som är så vacker. Det är något med enkelheten, lekfullheten, det exotiska och det mjuka och snälla som tilltalar mig. Jag dras också till Erica Noréns 90-tals inspirerade lampor för Globen Lighting som är som godis, det är kanske glasbubblorna i den runda foten? Hemma hos Tant Grå (Tant Grå är syrran och jag är Tant Beige, det tar vi upp i ett annat inlägg) är Flowerpot lampan en favorit och en av många drömlampor är den eleganta Atollo, men så är även en klassisk kristallkrona, är man tant så är man.
Andra drömlampor är den strama men samtidigt lekfulla Pipistrello, de prisbelönta 3D printade lamporna från Creme Atelier, inspirerade av mjukglass, den skulpturella Grape lampan från Tadé och såklart fantastiska Viscontea från Flos, alla mycket speciella lampor, men även jag gillar ju en vacker takkrona, gärna då i barockstil. Något som blivit enormt populärt är ju sen de portabla lamporna, de är geniala och här gillar jag många olika modeller och märken även om jag tror att batteriernas levnadstid kan vara mer solid hos designerlamporna, själv har jag just Erica Noréns portabla Iris lampa och flowerpot i chrome, det kan bli fler! Snart är det ju tid för julbelysningen också, det är ju kul, men inte lika kul som vanlig belysning dock tycker jag, men vi behöver ju verkligen mer ljus i November!
Veronica
